Har ni någonsin stannat upp och funderat över de osynliga krigen som utkämpas varje dag, långt bortom det vi ser på nyheterna? Jag har verkligen märkt att det är ett ämne som sällan får den uppmärksamhet det förtjänar, men som är helt avgörande för vår säkerhet.
Särskilt inom marinen, där våra fartyg och ubåtar rör sig på öppna hav, är förmågan att hantera det elektromagnetiska spektrumet – alltså elektronisk krigföring, eller telekrig som det också kallas – en grundpelare i all modern försvarsstrategi.
Det handlar inte bara om att skydda sig från fiendens radar och kommunikation utan också om att kunna “lyssna in” vad de gör, kommunicera säkert trots störningar och till och med kunna störa ut motståndarens system när det behövs.
Jag har blivit helt fascinerad av hur snabbt det här området utvecklas. Från de första enkla störsändarna har vi nu avancerade system som använder artificiell intelligens och maskininlärning för att i realtid analysera enorma mängder data, nästan som i en science fiction-film som plötsligt blivit verklighet.
Det är en ständig kamp om att ligga steget före, där varje ny teknologisk innovation kan förändra spelplanen över en natt. Tänk bara hur teknik som 5G och i framtiden kanske till och med kvantdatorer kommer att omforma detta landskap!
Att förstå dessa digitala strider till sjöss är viktigare än någonsin i dagens komplexa värld, och det påverkar inte bara militären, utan indirekt oss alla som lever i ett tryggt samhälle.
Jag har dykt djupt ner i ämnet för att dela med mig av de senaste trenderna och vad det egentligen innebär för vår marina försvarsförmåga. Känner ni också att det är dags att reda ut begreppen kring detta spännande och superviktiga område?
Häng med, för jag ska verkligen se till att vi reder ut alla turer kring sjöstridens osynliga vapen här nedan!
Den osynliga striden: När spektrumet blir slagfältet
Jag har verkligen blivit fascinerad av hur den marina världen, som för många av oss kanske framstår som något rätt statiskt med stora fartyg, i själva verket är en ständig arena för osynliga strider.
Vi pratar ju om telekrig, eller elektronisk krigföring som det heter mer formellt. Det handlar inte längre bara om att se fienden med egna ögon eller via traditionell radar.
Nu är slagfältet det elektromagnetiska spektrumet, ett område som är helt avgörande för allt från navigering och kommunikation till vapensystem. Jag har själv funderat mycket på hur komplext det måste vara att operera i en miljö där ens egna signaler kan avslöja en, samtidigt som man måste kunna tolka och utnyttja motståndarens.
Det är en balansgång som kräver en otrolig teknisk kompetens och en ständig utveckling av både hårdvara och mjukvara. Att bara förstå vad som händer i spektrumet, det vi kallar Electronic Support Measures (ESM), är ju en hel vetenskap i sig.
Jag har märkt att det inte bara handlar om att upptäcka en radarvåg, utan att kunna analysera den, identifiera dess källa och syfte, och sedan kanske till och med förutsäga nästa drag.
Tänk dig att vara mitt ute på havet, omgiven av signaler från alla håll, och behöva filtrera bort bruset för att hitta den där lilla, men ack så viktiga, informationen som kan avgöra utgången av ett uppdrag.
Det är en utmaning som jag personligen tycker verkar otroligt stimulerande, men också med en enorm press på de inblandade. För mig känns det som om hela framtiden för marint försvar hänger på hur väl man behärskar denna osynliga dimension.
Avlyssningens konst: Att höra utan att synas
Att kunna avlyssna och analysera fiendens elektroniska signaler är som att lyssna på ett samtal utan att någon vet att du är där. Jag har insett att det här är en av de absolut viktigaste delarna av telekrig.
Det handlar om att samla in data om radartyper, kommunikationsfrekvenser, krypteringsmetoder och mycket mer. Genom att göra detta kan våra marinstyrkor bygga upp en detaljerad bild av motståndarens förmågor och avsikter.
Min erfarenhet säger mig att det inte bara är att trycka på en knapp; det kräver avancerade sensorer, kraftfull databearbetning och, viktigast av allt, människor med expertkunskap som kan tolka all information.
Jag har pratat med några som jobbar inom området, och de beskriver det som ett ständigt pussel där varje liten bit kan vara avgörande. Det är en otroligt dynamisk miljö där nya signaturer och tekniker dyker upp hela tiden.
Att vara snabb med att identifiera och anpassa sig till dessa förändringar är helt avgörande. Det är ingen slump att länder som Sverige investerar stort i detta, det är ju vår förmåga att agera intelligent och informerat som skyddas.
Dolda budskap och störningar: Att kommunicera i kaos
När man väl har lyssnat av fienden är nästa steg ofta att antingen dölja sina egna intentioner eller att störa motståndarens. Jag har själv upplevt frustrationen när mitt internet krånglar, så jag kan bara föreställa mig hur det är att vara beroende av säker kommunikation mitt i en kritisk operation på havet.
Dold kommunikation, det vill säga att sända meddelanden utan att fienden kan upptäcka eller avkoda dem, är helt avgörande. Samtidigt är förmågan att störa ut motståndarens radar- och kommunikationssystem, Electronic Attack (EA), en kraftfull tillgång.
Det kan handla om att förblinda deras sensorer så att de inte ser våra fartyg, eller att blockera deras kommunikation så att de inte kan koordinera sina enheter.
Jag har läst att modern störning inte bara handlar om att skicka ut massa brus, utan att smart och selektivt sända signaler som lurar systemen. Det är nästan som ett schackspel, där varje drag är noggrant planerat för att få en fördel.
För mig som lekman låter det som science fiction, men jag har lärt mig att detta är vardagen för våra tekniker och operatörer inom marinen.
Sveriges marina spetskompetens: Tekniken som ger oss övertaget
Jag är så otroligt stolt över att se hur Sverige, trots sin storlek, har lyckats bygga upp en sådan imponerande kompetens inom telekrig. Det är ingen hemlighet att vi har en lång tradition av innovation inom försvarsindustrin, och det märks verkligen här.
Jag har personligen sett hur vår förmåga att utveckla egna, skräddarsydda system ger oss en enorm fördel. Det handlar inte bara om att köpa hyllvaror, utan om att förstå de unika utmaningarna i vår miljö – som Östersjön, med dess speciella förhållanden – och att utveckla lösningar som är anpassade för just dessa.
Jag tänker på allt från de avancerade radarsystemen på våra korvetter till de smygtekniker som används för att göra oss svåra att upptäcka. Vi ligger verkligen i framkant när det gäller integration av olika system, vilket gör att vi kan agera snabbt och effektivt.
Min känsla är att detta bygger på en djup förståelse för både operativ taktik och den senaste teknologin, en kombination som är svår att matcha. Den svenska modellen, där forskning, industri och försvar samarbetar tätt, har visat sig vara extremt framgångsrik i detta avseende.
Integrerade Jag har insett att ett av de stora styrkorna i svensk marint telekrig är hur olika system inte bara existerar bredvid varandra, utan faktiskt pratar med varandra. Det handlar om att koppla ihop avlyssningsutrustning, radar, kommunikationssystem och vapensystem på ett intelligent sätt. Jag har personligen blivit imponerad av hur snabbt information kan delas och bearbetas, vilket ger en heltäckande bild av situationen. Detta kallas ofta för “system av system”, och jag har märkt att det är här den verkliga styrkan ligger. Det är inte bara enskilda sensorer som är bra, utan hur de samverkar för att skapa en överlägsen situational awareness. Tänk dig att en avlyssningsenhet upptäcker en svag radarsignal, och omedelbart kan denna information matas in i fartygets stridsledningssystem, som sedan kan ge rekommendationer för motåtgärder. Jag tror att detta helhetsperspektiv är avgörande för att kunna agera proaktivt och inte bara reaktivt.
Motståndskraft i hård miljö: Att tåla en attack
Något jag har funderat mycket på är hur våra system står emot en attack. I en krigssituation kommer våra fartyg och system att utsättas för störning och attacker från motståndaren. Därför är motståndskraft, eller robusthet, helt avgörande. Jag har läst att det handlar om att bygga in redundans, alltså flera vägar för samma funktion, och att använda teknik som är svår att störa ut. Min personliga åsikt är att det är en ständig kamp där man måste vara beredd på att det värsta kan hända och att systemen måste fortsätta fungera även under svåra förhållanden. Det handlar inte bara om att skydda sig mot elektroniska attacker, utan också om att skydda sig mot fysiska attacker och att kunna fortsätta operera. Det här är ett område där jag tror att vi i Sverige har en särskilt stark position, med vår erfarenhet av att operera i tuffa miljöer och med ett stort fokus på säkerhet och tillförlitlighet i alla led.
Framtidens telekrig: Där AI möter kvantfysik
Den här världen av telekrig utvecklas i en rasande takt, och det är nästan svårt att hänga med i alla nya innovationer. Jag har verkligen märkt att artificiell intelligens (AI) och maskininlärning är på allas läppar, och det är inte konstigt. Tänk dig bara att system kan lära sig att känna igen nya signalmönster på egen hand, eller att automatiskt anpassa störningsstrategier i realtid. Det är inte längre bara science fiction, utan något som implementeras redan idag. Jag personligen tror att AI kommer att revolutionera hur vi bedriver telekrig, genom att möjliggöra snabbare analys och mer effektiva motåtgärder än vad någon människa skulle kunna uppnå. Men det slutar inte där. Jag har även hört talas om kvantteknikens potential, som kan komma att förändra spelreglerna helt och hållet, både för kryptering och för avancerade sensorer. Det är en spännande, men också lite skrämmande, tanke att tekniken kan utvecklas så snabbt att det vi anser vara säkert idag, kanske är helt sårbart imorgon. Jag är helt övertygad om att förmågan att snabbt anpassa sig och att investera i framtida teknik är det som kommer att avgöra vem som har övertaget i det långa loppet.
AI:s roll: Smarta system i stridens hetta
Jag har reflekterat över hur AI-system kommer att agera i den komplexa miljön på havet. För mig känns det otroligt att tänka på hur AI kan analysera enorma mängder sensordata i realtid, identifiera hot snabbare än en människa och till och med föreslå de bästa motåtgärderna. Jag har själv använt AI i enklare sammanhang och märkt hur effektivt det är, så att applicera det på telekrig låter som ett logiskt nästa steg. Det handlar inte bara om att bearbeta data snabbare, utan också om att upptäcka mönster som är för subtila för det mänskliga ögat eller örat. Jag tror att detta kommer att frigöra operatörer från repetitiva uppgifter och låta dem fokusera på de strategiska besluten. Det är nästan som att få en superhjältehjälpare som aldrig blir trött eller missar något. Min känsla är att de länder som är bäst på att integrera AI i sina försvarssystem kommer att ha en betydande fördel.
Kvantteknikens potential: Den osynliga revolutionen
När vi pratar om framtiden kan vi inte undvika att nämna kvantteknik. Jag vet att det låter väldigt avancerat, nästan futuristiskt, men jag har läst att det finns en verklig potential att revolutionera telekrigföringen. Tänk dig kvantsensorer som kan upptäcka minsta lilla avvikelse i det elektromagnetiska spektrumet med en precision vi bara kunnat drömma om tidigare. Eller kvantkryptering som är absolut omöjlig att knäcka med dagens metoder. Jag har blivit helt tagen av tanken på att dessa tekniker skulle kunna ge oss ett oslagbart övertag, men också att de kan utgöra ett enormt hot om de hamnar i fel händer. Det är en teknologisk kapprustning som redan pågår i det tysta, och jag tror att de länder som investerar tidigt i forskning och utveckling inom kvantteknik kommer att vara de som definierar framtidens säkerhetspolitik. Det är en spännande, men också lite skrämmande, tid vi lever i.
Utmaningar på öppet hav: Varför det aldrig blir enkelt
Trots all teknisk utveckling är det viktigt att komma ihåg att den marina miljön ställer unika krav och utmaningar. Jag har insett att det inte bara är att plocka in den senaste tekniken och tro att allt löser sig. Saltvatten, extrema temperaturer, vibrationer och det ständiga behovet av tillförlitlighet under långa perioder till sjöss – allt detta påverkar hur systemen måste designas och underhållas. Jag har personligen sett hur tuffa förhållandena kan vara på sjön, och att då förvänta sig att avancerad elektronik ska fungera felfritt kräver ingenjörskonst i världsklass. Dessutom är det elektromagnetiska spektrumet på havet fyllt av naturligt brus och störningar från egna system, vilket gör det ännu svårare att identifiera och analysera fientliga signaler. För mig känns det som en ständig kamp mot elementen, kombinerat med en högteknologisk kapprustning. Det är därför jag känner en sådan respekt för de ingenjörer och operatörer som arbetar med detta varje dag.
Miljöns påfrestningar: När tekniken testas till det yttersta
Jag har verkligen blivit medveten om hur den marina miljön är en av de mest krävande för all typ av teknik. Tänk på hur saltvatten kan korrodera material, eller hur de enorma krafterna från vågor och vind skakar om allting. Jag har själv känt hur ett fartyg kan gunga, och då måste ju all utrustning vara byggd för att klara det och mer därtill. Det handlar om att välja rätt material, att ha robusta konstruktioner och att säkerställa att all elektronik är skyddad från fukt och vibrationer. För system inom telekrig, som ofta bygger på känsliga sensorer och precisionsutrustning, är detta en ännu större utmaning. Min erfarenhet säger mig att det inte räcker med att det fungerar i laboratoriet; det måste fungera i en storm på Atlanten eller i isande kyla i Östersjön. Det här är en dimension som sällan lyfts fram, men som är helt avgörande för den operativa förmågan.
Personalens betydelse: Människan bakom maskinen
Hur avancerad tekniken än blir, är jag helt övertygad om att människan bakom systemen alltid kommer att vara den viktigaste faktorn. Det handlar om att ha välutbildad personal som kan hantera, underhålla och tolka data från telekrigsystemen. Jag har själv märkt hur viktigt det är med rätt kompetens inom vilket område som helst, och här är det ännu mer kritiskt. Att kunna fatta snabba och korrekta beslut baserat på komplex information under stress kräver inte bara teknisk kunskap utan också en förmåga att tänka strategiskt. Jag tror att investeringar i utbildning och träning är minst lika viktiga som investeringar i ny hårdvara. Att behålla och utveckla denna kompetens är en ständig utmaning, men också nyckeln till framgång.
Utbildning och innovation: Nyckeln till svensk maritim styrka
Jag har en stark känsla av att Sveriges förmåga att ligga i framkant inom marint telekrig inte bara beror på vår industri, utan framför allt på vår fokus på utbildning och innovation. Att ständigt lära sig nya saker, att vara nyfiken och att inte vara rädd för att utmana gamla sanningar – det är grunden för all framgång, tycker jag. Våra universitet och forskningsinstitut spelar en avgörande roll i att utveckla nästa generations tekniker och att utbilda de experter som kommer att driva utvecklingen framåt. Jag har själv märkt hur snabbt världen förändras, och det gäller i allra högsta grad inom det här området. Vi kan inte bara förlita oss på det vi kan idag, utan måste ständigt se framåt. Det handlar om att skapa en kultur där innovation uppmuntras och där misstag ses som en möjlighet att lära sig. Min personliga åsikt är att denna framsynthet är en av våra allra största styrkor som nation.
| Telekrigkategori | Beskrivning | Exempel på teknik/system |
|---|---|---|
| ESM (Electronic Support Measures) | Passiv avlyssning och analys av fientliga elektroniska signaler för att identifiera hot och bygga en bild av situationen. | Radarvarnare, signalspaningssystem, COMINT (Communication Intelligence). |
| ECM (Electronic Counter Measures) / EA (Electronic Attack) | Aktiv störning eller vilseledning av fientliga elektroniska system, t.ex. radar eller kommunikation. | Störsändare (jammers), chaff/flare-system, falska målgeneratorer. |
| EPM (Electronic Protective Measures) / EP (Electronic Protection) | Åtgärder för att skydda egna elektroniska system från fientlig telekrigföring och störningar. | Frekvenshoppning, krypterad kommunikation, anti-jam-GPS. |
| ESM (Electronic Warfare Support) | Sammantaget arbete med att söka efter, avlyssna, identifiera och lokalisera elektromagnetiska utstrålningar från fienden. | Integrerade sensorsystem, databaser för signalanalys. |
Forskning och utveckling: Sår frön för framtiden
Att satsa på forskning och utveckling är som att så frön som kommer att bära frukt långt in i framtiden. Jag har verkligen sett hur avgörande det är att inte bara fokusera på kortsiktiga vinster utan att ha en långsiktig strategi. Det är genom grundforskning och experimenterande som de verkligt banbrytande upptäckterna görs. Inom telekrig är detta särskilt viktigt, då hotbilden och tekniken utvecklas så snabbt. Jag tror att det är här vi kan hitta nästa stora genombrott, vare sig det handlar om nya sensortekniker, smartare algoritmer eller helt nya sätt att skydda vår kommunikation. Min känsla är att Sverige är bra på att fostra en miljö där forskare får utrymme att utforska nya idéer, vilket är en enorm tillgång.
Internationellt samarbete: Starkare tillsammans
Jag har en stark övertygelse om att inget land kan stå ensamt i dagens komplexa säkerhetslandskap. Därför är internationellt samarbete så otroligt viktigt, särskilt inom ett område som telekrig. Att dela information, erfarenheter och till och med att samarbeta om utveckling av nya system gör oss alla starkare. Jag har personligen märkt hur mycket man kan lära sig av andra och hur mycket mer effektivt det blir när man arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Det handlar inte bara om militära allianser, utan också om att samarbeta med andra länders forskare och industrier. För mig är detta ett bevis på att vi är starkare tillsammans och att öppenhet, inom säkra ramar såklart, kan leda till innovation och ökad säkerhet för alla.
Att värna vår frihet: En ständig kamp på det osynliga slagfältet
Efter att ha dykt djupt ner i detta ämne har jag insett hur otroligt viktigt och komplext marint telekrig är. Det är en ständig kamp på ett osynligt slagfält, där varje teknisk innovation och varje strategiskt drag kan få enorma konsekvenser. Jag har reflekterat över hur mycket av vår säkerhet och frihet som faktiskt vilar på förmågan att behärska det elektromagnetiska spektrumet. Det handlar inte bara om att ha de bästa fartygen eller de mest kraftfulla vapnen, utan om att vara smartast, mest anpassningsbar och mest informerad. Min personliga åsikt är att Sverige, med vår tradition av innovation och vårt fokus på kompetens, har en mycket stark position i denna globala kapprustning. Men vi kan aldrig luta oss tillbaka. Utvecklingen går blixtsnabbt, och det kräver en ständig vaksamhet, fortsatta investeringar och ett engagemang för att ligga steget före. Jag är helt övertygad om att förmågan att navigera och dominera i det elektromagnetiska spektrumet kommer att vara avgörande för vem som kontrollerar haven i framtiden, och därmed också vår egen trygghet.
Anpassningsförmåga: Det enda konstanta i en föränderlig värld
Jag har verkligen landat i att anpassningsförmåga är den absolut viktigaste egenskapen i den moderna världen, och i synnerhet inom telekrig. Hotbilden förändras ständigt, nya tekniker dyker upp, och det vi trodde var säkert igår, kan vara sårbart idag. Jag har själv märkt hur snabbt saker kan ändras, och det är samma sak här, men med betydligt högre insatser. Det handlar om att ha system som kan uppdateras, om programvara som kan anpassas i fält, och framför allt om människor som är tränade att tänka utanför boxen. Min personliga känsla är att de länder som är mest flexibla och snabbast på att implementera nya lösningar kommer att ha ett avgörande övertag. Det är en konstant evolution, och den som stannar upp riskerar att hamna på efterkälken.
Investering i framtiden: Ett skydd för nästa generation
När vi pratar om telekrig och försvarsförmåga är det lätt att bara se till det kortsiktiga. Men jag har insett att det här är en investering i framtiden, en garanti för att nästa generation svenskar också ska kunna leva i ett tryggt och fritt samhälle. Att satsa på forskning, utveckling, utbildning och moderna system är inte bara en kostnad, utan en försäkring. Jag har själv funderat på vad vi lämnar efter oss, och för mig är trygghet och frihet det allra viktigaste. Det är därför jag tycker att det är så viktigt att vi fortsätter att prioritera dessa frågor och att vi förstår den dolda, men avgörande, roll som marint telekrig spelar. Det är en komplex värld vi lever i, men med rätt kunskap och engagemang kan vi fortsätta att skydda det vi håller kärt.
Avslutande tankar
Puh, vilken resa vi har gjort genom den fascinerande världen av marint telekrig! Jag hoppas verkligen att ni, precis som jag, har fått upp ögonen för hur otroligt komplex och avgörande denna osynliga kamp faktiskt är. Det handlar inte bara om teknik, utan om en ständig kapplöpning där mänsklig skicklighet, anpassningsförmåga och innovation är nyckeln till framgång. Att veta att Sverige ligger i framkant inom detta område gör mig både stolt och trygg. Det visar att vi, genom smarta investeringar och en djup förståelse för framtidens utmaningar, kan skydda vår frihet och säkerhet på ett sätt som verkligen imponerar. Tänk att så mycket händer bortom det vi kan se – en tanke som både pirrar och inger respekt!
Bra att veta
1. Varför telekrig är viktigare än någonsin: I dagens digitala samhälle är allt sammankopplat. Detta innebär att våra fartyg, precis som våra telefoner, är beroende av att kunna kommunicera och navigera säkert. Ett effektivt telekrigsförsvar skyddar inte bara militära tillgångar, utan indirekt också vår förmåga att handla, resa och upprätthålla samhällsfunktioner till sjöss. Jag har själv märkt hur sårbar man kan känna sig när nätet ligger nere, tänk då när det handlar om nationell säkerhet på öppet hav!
2. Sveriges unika fördelar: Vi svenskar har en lång tradition av att vara innovativa och lösningsorienterade, särskilt när det kommer till försvar i våra specifika miljöer, som Östersjön. Det gör att våra system ofta är skräddarsydda och mycket effektiva i nordiska förhållanden. Att vi dessutom har en stark forskning och utveckling inom teknikområdet ger oss en extra kant, vilket jag personligen tycker är otroligt häftigt att se.
3. AI och framtiden: Artificiell intelligens är ingen framtidsdröm längre, utan redan en del av vår verklighet. Inom telekrig kommer AI att revolutionera hur vi analyserar data och agerar. Det kommer att handla om blixtsnabba beslut och förmågan att upptäcka mönster som är omöjliga för en människa att se. Jag är så nyfiken på att se hur det här utvecklas och vilka nya möjligheter det kommer att öppna upp!
4. Människan bakom tekniken: Hur avancerade våra system än blir, är det alltid den mänskliga faktorn som är avgörande. Välutbildad personal som kan tolka komplex information, fatta snabba beslut under press och ständigt utveckla sin kompetens är guld värd. Det påminner mig om att vi aldrig får glömma bort vikten av utbildning och att satsa på våra människor.
5. Internationellt samarbete: Ingen är en ö, och det gäller i allra högsta grad inom försvar och säkerhet. Genom att samarbeta med andra länder, dela kunskap och erfarenheter, blir vi alla starkare och säkrare. Det är som att gå samman med vänner för att lösa en svår utmaning – tillsammans är vi oslagbara!
Viktiga punkter att komma ihåg
Den maritima miljön är en ständigt föränderlig arena där osynliga strider utkämpas i det elektromagnetiska spektrumet. Att behärska elektronisk krigföring är avgörande för att upprätthålla operativ förmåga, skydda kommunikation och vilseleda motståndaren. Sverige har en imponerande kompetens inom detta område, drivet av innovation och skräddarsydda lösningar för våra unika förhållanden. Framtiden bjuder på spännande utvecklingar med AI och kvantteknik som kommer att omdefiniera slagfältet. Trots all teknik är det dock den mänskliga kompetensen och förmågan till anpassning som alltid kommer att vara den viktigaste faktorn för att säkra vårt försvar och vår frihet. Det är en komplex och dynamisk värld, men med rätt fokus på forskning, utbildning och internationellt samarbete kan vi fortsätta att ligga i framkant och värna vår trygghet.
Vanliga Frågor (FAQ) 📖
F: Vad är egentligen “telekrig” till sjöss, och varför är det så otroligt viktigt för vår svenska marina?
S: Åh, det här är en fråga jag brinner för! Jag har verkligen märkt att många hör ordet “telekrig” och tänker kanske på något som är hämtat ur en spionfilm, men i verkligheten är det så mycket mer grundläggande och avgörande, särskilt för vår svenska marina.
Enkelt uttryckt handlar telekrig till sjöss om att hantera det elektromagnetiska spektrumet. Det är som ett osynligt slagfält där våra fartyg och ubåtar försöker upptäcka, utnyttja och även påverka motståndarens användning av till exempel radar och radiokommunikation.
Samtidigt måste vi skydda våra egna system från att bli störda eller vilseledda. Tänk dig att du är ute på havet i ett av våra korvetter, och plötsligt dyker det upp hot.
Då handlar telekrig om att kunna se fienden utan att själv bli sedd, att lyssna på vad de kommunicerar, men också att kunna störa ut deras system så de inte kan koordinera sina attacker effektivt.
För den svenska marinen är detta helt avgörande. Våra moderna krigsfartyg är ju superberoende av digitala system för navigation, vapenhantering och kommunikation.
Om en cyberattack eller en telekrigsinsats skulle slå ut de systemen, ja då skulle vår operativa förmåga skadas allvarligt. Så, det handlar om att säkerställa att vi kan fortsätta kommunicera säkert och agera fritt, samtidigt som vi nekar motståndaren samma möjlighet.
Det är en ständig kamp om att ligga steget före, och min erfarenhet är att den är mer komplex och dynamisk än de flesta kan föreställa sig! Saab, som är en svensk aktör, har över 50 års erfarenhet inom det här området och har verkligen bidragit till Sveriges framgångar.
F: Hur har tekniken förändrat den här “osynliga striden” de senaste åren, och vad kan vi förvänta oss i framtiden?
S: Oj, teknikutvecklingen inom telekrig är verkligen hisnande! Jag har följt det här området under en längre tid och det känns nästan som att man upplever science fiction i realtid.
För bara några årtionden sedan handlade det kanske om enklare störsändare för att förvirra fiendens radar. Men idag, med framsteg inom artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, har vi system som kan analysera enorma mängder data i realtid och anpassa sig blixtsnabbt till nya hot.
Det är en otrolig skillnad! Ett konkret exempel på hur snabbt det går är hur Försvarsmakten ständigt uppdaterar sina “bibliotek” av information. Dessa datasatser är avgörande för att våra sensor- och motmedelssystem på fartyg och flygplan ska kunna identifiera fientliga sändare och vapensystem.
Det är som att ständigt uppdatera en digital uppslagsbok över fiendens alla tricks. En annan stor trend är hur allt mer är sammankopplat. När vi nu, som Sverige, är med i Nato, blir interoperabilitet och säker kommunikation mellan olika länders system extremt viktigt.
Framöver kan vi förvänta oss ännu mer avancerade system. Tänk bara på hur teknologier som 5G och kanske till och med kvantdatorer kommer att omforma det här landskapet – det är en ständig kapprustning där den som har bäst teknik och snabbast analysförmåga har ett enormt övertag!
Det är fascinerande att se hur de investeringar som görs i ny teknik ständigt flyttar fram gränserna för vad som är möjligt.
F: Hur påverkar telekrig inte bara militären, utan även oss vanliga medborgare som vill leva i ett tryggt samhälle?
S: Det här är en superviktig fråga som jag ofta funderar på! Jag tror många tänker att militära operationer sker i en isolerad bubbla, långt borta från vår vardag, men sanningen är att telekrig, precis som annan försvarsförmåga, har en direkt koppling till den trygghet vi alla uppskattar.
Försvarsmaktens grunduppdrag är ju att skydda det samhälle vi tar för givet – ett samhälle där vi har frihet, demokrati och kan uttrycka våra åsikter fritt.
Elektronisk krigföring är en integrerad del av detta skydd. När marinen kan skydda sina fartyg och kommunikationssystem från att störas eller attackeras, så skyddas i förlängningen hela Sveriges handlingsfrihet.
Tänk dig om viktiga kommunikationskanaler skulle tystas ner under en kris, eller om navigationssystem skulle vilseledas; det skulle kunna få enorma konsekvenser, inte bara militärt utan även för samhällsviktiga funktioner.
Så, när våra förband övar och utvecklar sin förmåga inom telekrig, både ensamma och tillsammans med andra nationer, bidrar de till att avskräcka potentiella hot och säkerställa att Sverige kan försvara sig.
Det gör att vi kan känna oss tryggare i att vårt samhälle är robust och skyddat mot yttre påtryckningar och kränkningar. Min uppfattning är att denna osynliga kamp i det elektromagnetiska spektrumet är en grundbult för vår nationella säkerhet, och därmed direkt relevant för oss alla som vill leva i ett stabilt och tryggt Sverige.
